29 september 2016

Den 29 oktober ska jag, Mikaela och hennes syster Tove göra detta.

Nu har jag en god anledning att fortsätta med min löpträning för det datumet finns det ingen som vill ha dålig kondis. Första gången jag såg det här eventet sa jag blankt nej, men det var ett tag sedan och när Mikaela frågade om jag ville hänga på kände jag verkligen attt man bara lever en gång. Jag är extremt skraj för utklädda människor men jag älskar The Walking Dead, så det kan vara värt de där 595 kronorna. Kanske. Men jag kommer skrika mig genom hela banan.

28 september 2016


Japp, lite så. Det är väl klart att jag bryr mig men just nu har jag annat att oroa mig över, såsom en annan hemtenta, jobb och att kontakta en praktikplats. Jag är bra på mycket - men metod är inte en av de sakerna. År 2014 fick jag mitt livs första U, på just en metodhemtenta. År 2016, ännu ett U. Just den här gången grejade jag metoderna, men jag missförstod uppgiften. Förväntade mig inte godkänt så det är inget att gråta över.





























Eftersom den tentan gick så dåligt laddade jag i torsdags upp med böcker på bibblan inför den andra hemtentan. Den kommer nog inte gå fullt lika dåligt, men min fiende är att jag har varit så stressad de senaste dagarna. Jag har helt enkelt haft ångest, och mitt hjärta har bultat så hårt att vem som helst skulle kunna se det genom min tröja. Idag när jag haft handledning och pratat med studievägledaren så var det första gången på typ 2-3 dagar som mitt hjärta slog normalt. Mitt hjärta bultar återigen hårt när jag tänker på samtalet jag ska göra imorgon, men det värsta som kan hända är att de tackar nej eller har hittat en praktikant redan. Men jag vill verkligen ha praktik där, så jag skulle bli ledsen om jag helt enkelt var för sent ute pga. min obeslutsamhet. 

22 september 2016


Det här med att viga sitt liv åt ett band.

Det är många som inte kan förstå det, och för många är det bara en fas. Jag minns att mamma sa till mig att Tokio Hotel bara var en fas när jag var i tonåren. Men nästa år är jag 21 och inne på mitt tionde år med bandet. Förutom att jag tycker om musiken de gör, tycker jag om dem som personer. Jag vet mycket om dem. För mycket, men så kan det gå när man inte kan låta bli att lägga näsan i blöt. De har stöttat mig genom mycket och även det har skapat något slags emotionellt band mellan oss. Bara det här med att jag inte ser några landsgränser när de släpper konsertbiljetter säger väl ett och annat? Det, om något, är kärlek. Om jag hade haft mer tid hade jag åkt på fler konserter och samtidigt passat på att upptäcka städer jag aldrig varit i. Och om någon tycker att jag är barnslig som är så kär i mina band eller musik överlag, fine. Det är musiken som får mig att orka allt det jag har åstadkommit eller vill åstadkomma. Och jag vet inte om jag någonsin i vanliga livet har känt mig så lycklig som jag gör när jag står framför mina favoriter. 

20 september 2016

Idag har jag varit på USÖ och gett blodprov! Jag anmälde mig för ett par veckor sedan som blodgivare, något jag skulle gjort tidigare men det har helt försvunnit ur huvudet på mig. Jag hoppas att mitt blod blir godkänt, jag är helt säker på att jag inte har någon smitta men jag kan ju inte veta hur mina blodvärden är. Det känns viktigt för mig att ge blod då det är en god gärning, och någon gång i framtiden kanske jag själv eller någon i min närhet behöver förlita sig på andras blodgivning. Förutom det hjälper man ju andra sjuka människor, som man inte känner. Men det är sak samma. Huvudsaken är att man hjälper till! Blod är ändå något vi har mycket av och det tar typ en månad efter blodgivningen innan man har samma mängd blod igen. Bara en sån sak pekar också på hur viktigt det är med t.ex. blodtransfusioner. Så, alla som enligt kriterierna får ge blod borde anmäla sig. Ett besök tar typ en halvtimme av ens liv, men kan rädda någon annans för evigt.

19 september 2016










Oj oj oj, vilken vecka det var!

I tisdags åkte jag till Stockholm för att se LANY. Jag mötte upp Dilnaz och vi begav oss mot Debaser Hornstull och var först på plats! Woop woop. Vi ordnade upp ett kösystem och det var inte så illa att köa mitt emot vattnet faktiskt. Tiden gick ganska fort. Efter knappt 2 timmars köande träffade vi Paul Klein!!!!!! Aka sångaren i LANY. Två timmar senare ungefär kom Nadja och två timmar efter det kom Maha. Båda reste från Jönköping och det var totalt tågkaos haha. Trots en rent ut sagt idiotiskt vakt i dörren kom vi till slut in - front row! Galet litet ställe och det fanns inga kravallstaket. Det var svettigt som attan, förbandet var jättebra och sen drog LANY igång. De är lika bra live som på skiva och vi stod såååååå nära Paul, hahaha. Jag tror på personlig sfär så vågade inte ens röra honom när han stod 1mm från mitt ansikte och sjöng. MAGISKT VAR DET!!! Jag köpte en LP efter showen, sen stack Nadja och jag till hotellet och däckade efter ett tag. 

Dagen efter vandrade jag runt i Stockholm ensam, men satt på Espresso House i två timmar för att jag var helt jäkla slut och kände mig näst intill bakis pga för lite sömn och mat. Andrea kom vid 15 och resterande vid 16. Trots lite (...) tjafs om vart vi skulle äta, fick vi en trevlig kväll. Jag älskade verkligen showen, och jag hade ju varit väldigt skeptisk innan. Det skulle jag inte ha varit. Jag hade gärna sett om den, så bra var det faktiskt. Ett hett tips till alla! Det var roligt att få träffa familjen och göra något ihop, speciellt då man ju sällan går på sådana här tillställningar. Mamma sa att vi borde göra det oftare och jag håller faktiskt med.

Den här veckan började inte sämre för jag och Nadja ska se Tokio Hotel live 2017 hela TRE GÅNGER!!! Money well spent.

Vi ser dem i London 12 mars, Stockholm 6 april och Oslo 7 april. Galet, galet, galet taggad. Nu ska vi bara lyckas lägga vantarna på ett VIP-paket så är vi all set to go. Vi har bokat allt boende och idag ska vi boka flyget till London. It's HAPPENING!!! Ofattbart. Helt jävla ofattbart.

16 september 2016

Inom typ 27 timmar har jag hunnit träffa Paul Klein, se LANY live med magen tryckt mot scenkanten och Paul 10cm från mitt ansikte, hänga med underbara människor, träffa min familj och se The Phantom of the Opera på Cirkus och fått turnédatum för Tokio Hotels Europaturné nästa år. WHAT IS LIFE????? Har haft så bra två dagar i Stockholm. Roligt att jag somnade på bussen för 2 timmar sen men nu är jag inte trött. Kanske lever på adrenalin från dessa två dagar. Återkommer med bilder.

8 september 2016


Det är en bra vecka i Emilias liv. Och musikliv! Ny låt från White Lies och OneRepublic. Så jääääkla bra båda två. Bastille släpper ny platta imorgon och White Lies och OneRepublic släpper BÅDA TVÅ sina skivor den sjunde oktober. Och Tokio Hotel släpper turnédatum nästa vecka??? Bye bye money! Nu är det dock nödvändigt med pepp i livet för jag har en hemtenta som är rätt krånglig och diffus. Ska sätta mig i bibblan imorgon i fem timmar och kötta på så gott jag kan. Satt hemma idag och la en god grund för det, så vi får se hur det går. Sedan ska jag hem och käka, möta upp Vickan och gemensamt cykla till jobbet och på lördag morgon (ja - MORGON) ska vi spela badminton i två timmar :') It's good to have her back! Examination på tisdag morgon följt av jobb, sen tidigt tåg till Stockholm på onsdag för LANY. Woop woop! 

1 september 2016




Trodde aldrig att vi skulle få chansen igen, men sen så är det ju det där med att ingenting är omöjligt