25 juli 2016


God bless den som filmade detta och gjorde ett hopkok av några av konsertens höjdpunkter.

24 juli 2016

Kolmården-time!!! Bildbomb utan dess like på väg, och då fotade jag ändå typ inte alls sista dagen, haha. 


Den femte juli åkte vi, men först gjorde vi ett stopp i Söderköping. Bar min nyinköpta Coldplaytröja (som för övrigt är den mest bekväma jag äger, är det socialt accepterat att alltid ha bandmerch på sig...?). 



Söderköping har vi varit i förut med pappa och det är verkligen en så fin och mysig stad!


Vi gick även 90 meter trappor. Det var jobbigt. Jättejobbigt. MEN värt utsikten.


Sedan gick vi ned igen och ställde oss i glasskö. Vi har alltid velat testa Smultronstället, som är en glassrestaurang, men inte gjort det när vi varit där med pappa. Nu var det dags och vi stod inte i kö så länge. 15 minuter kanske, om ens det. De kan ha en timmes väntetid där så jag antar att vi hade tur.




Fick ingen bild på glassarna innan vi åt, då vi tydligen skulle betala när servitrisen kom med glassarna... Men Andreas glass hade flytande kväve (det blåa där som inte längre ryker) och var som en vulkan. Erica åt en glass med sorbet och lite annat och fick en läslampa på glassen (hahaha) och jag åt en glass med maräng, chokladsås och frukt. Vi orkade inte alls äta upp, och vi betalade ca 120 kr var för glassarna. Men nu har vi iallafall testat det!


Till slut kom vi iallafall fram till First Camp i Kolmården! Vi bodde i en liten stuga utan eget badrum, men den var ändå i lagom storlek. 


Vi hade turen att få en av de nyrenoverade. Egentligen spelar ju inte det så jättestor roll men det känns fräschare på något vis. Campingen i sig var bra. Den var inte så stor, men den låg vid Bråviken och såklart nära Kolmården. Det fanns många servicehus, dock var bara ett av dem renoverat. Det var jättefint och kändes inte alls som ett servicehus, de andra var sådär. Men det är ändå något mysigt i att gå nyduschad från ett servicehus i kvällssolen! Inte lika mysigt när man är mörkrädd och vaknar kissnödig mitt i natten dock, haha.


Efter mycket om och men lyckades vi grilla. Först glömde vi köpa hamburgerbröd och fick gå till campingens affär (som faktiskt hade realistiska priser på nästan allt förutom tamponger, det är första gången jag ser det) och när vi kom tilbaka så insåg vi att vi inte hade något att tända grillen med så då fick vi gå tillbaka. Bra med liten camping!



På kvällen gick vi ned till sjön. Det blev inget bad under den här resan, men vi var ju borta hela dagarna och på kvällarna var det ingen som orkade, haha.


Första dagen på Kolmården och likadan selfie som förra året!





Det var jätteskönt att ha två dagar till godo på Kolmården, det behövs om man vill hinna allt. Vi såg ett flertal djurshower, och jag tror nog att vi hann med allt vi ville hinna. Andra dagen gick vi mest runt i lugn och ro och kollade på sånt vi missat dagen innan och åt lunchbuffé. Mums! Jag är jättekluven kring hur etiskt det är att gå på delfinshowen. Samtidigt som Sverige har bättre djurhållning än mååånga andra länder, är det ju inte naturligt för delfinerna att bo som de gör eller göra vad de gör. Delfiner hör inte hemma i klor eller i pooler trots att dessa delfiner har mycket utrymme att röra sig på. Det är ju däremot inte något mot deras naturliga områden. Anyhow - jag har sett showen två gånger nu och jag är lika kluven varje gång. Även fast jag vet "sanningen" så tycker jag att showen är helt amazing. Jag vill bara understryka att jag inte tror parken utsätter djuren för extra lidande (dvs lidande utöver det de kan få av att inte få leva ett naturligt liv).


Vi hittade en utsiktsplats, och uppenbarligen också stället där de spelat in en del av Wild Kids, haha.





Det var så fin utsikt och jag ääälskar en fin utsikt, vem gör inte det? Frihetskänsla att vara högt upp, i solen, på sin semester. Jag var helt enkelt glad. Älskar btw min jumpsuit från BikBok, jag har velat ha en liknande länge och det är som att gå runt i pyjamas fast snyggare och mer acceptabelt, haha. Som att ha klänning fast slippa riskera att flasha rumpan.




Vi åkte Safari, vilket vi gjorde en gång till dagen efter. Mysigt (jag älskar av någon anledning att vara högt upp?) och vi behövde knappt köa. Första gången vi åkte fick vi en gondol helt för oss själva, woho. Annars klämmer de in typ 6-8 pers i en. Har ingen bild på detta: meeeen Wildifre var AMAZING. Bästa bergochdalbanan jag åkt. Om den ändå fanns på Gröna Lund...




Första kvällen gick vi till Tropicarium också. Vi var inte hemma först efter 20 den kvällen och då hade vi varit borta i typ tio timmar, haha. Där hoppade apor runt fritt och det fanns massa vattendjur och äckliga ormar.



På fredag var det dags för hemfärd. Vi åkte vid 10 och gjorde ett stopp på Reijmyre glasbruk. Det är väl en oskriven tradition när vi är i krokarna då vi brukade åka dit med pappa. Det var ingen vidare action i själva glasbruket men vi gick igenom butikens alla hyllor. Jag hittade inget kul men Andrea köpte en fin vas! Den här dagen var det dåligt väder och det regnade. Vi hade en såååån tur med vädret under våra semesterdagar. Det var varmt, soligt men alldeles lagom.



På hemvägen parkerade vi också bilen vid en sjö en bit från glasbruket och gick över stock och sten för att ta lite bilder. Det började regna på oss, så vi fick springa tillbaka till bilen. Där hade vi fikapaus (i bilen) innan vi åkte hela vägen hem, förutom ett stopp på McDonalds. Det är alltid bitterljuvt att komma hem från en semester. Skönt, men ändå inte. 

Jag är verkligen glad och lyckligt lottad över att ha fått semestra med både mamma och mina syskon i sommar. Jag trodde inte jag skulle göra så mycket alls: men jag har och kommer ha hunnit varit hemma i sammanlagt flera veckor, jag har sett Coldplay, varit i Göteborg med mamma och varit ute på vift med mina syskon. Fan vilken bra sommar! Och den är inte över ännu.


PANIK. Det känner jag nu när jag har suttit och läst igenom min gamla blogg. I år är det fem år sedan jag började gymnasiet. Jag sitter och skriver om matte, primtal, bråktal, samhällsuppsatser och engelskaredovisning om Irland (kommer jag någonsin få resa dit??????). Nu, halvvägs in på natten sitter jag och skriver om något som kan liknas vid livsångest och jag har googlat tips och råd om hur man bäst tar sig an en C-uppsats. Jag FATTAR INTE att jag redan är såhär gammal (.....nåja) och sitter här i min lägenhet och att jag har två jobb och måste tjäna pengar och om ett år eventuellt har tagit ut min examen. Med risk för att skrämma framtida arbetsgivare: what the fuck. Det låter löjligt när jag säger det högt: jag är tjugo år och jag är stressad över mitt liv. Vad har jag att vara stressad över? Well, obviously ganska mycket. Det som tröstar mig är att om fem år kommer jag nog läsa det här och skratta över att jag oroade mig (hoppas jag). Kan man ha en tjugoårskris? Det är bara mycket att ta in. Människor lever inte för evigt, jag kommer också vara gammal och grå och dö, vad ska jag göra nästa år, vad ska jag skriva om, vad ska jag skaffa för praktikplats, tänk om jag skämmer ut mig på det sistnämnda, vad får jag för lön nästa månad, kommer jag åka på min drömresa nästa år, VARFÖR ÄR JAG VAKEN??? 

Igår nämnde min kollega currykryss. Apropå ingenting förutom mina knäppa resonemang. Jag har inte hört talas om det förut MEN han sa skämtsamt att jobbets toaletter måste vara i ett currykryss då folk absolut aldrig hittar dit (det är sant, varannan person som ska dit frågar vart toan är och de har istället börjat leta i lekrummet, nästan gått ut genom nödutgången samt på håll misstagit en av våra pulpeter för en dörr). Det här är en galen teori men tänk på det. Har vi inte alla platser där vi upplever konstiga saker eller inte vill gå? Där vi sover dåligt eller har mycket konstiga drömmar? CURRYKRYSS. Why not. Om nu inte currykryss vore konstanta, och istället i rörelse, hade min lägenhet nog tillfälligt varit i ett sånt. För jag blir skogstokig. 

As you can tell, since detta inlägg bara är ren och skär GALENSKAP. Jag vet. Jag behövde bara skriva av mig lite. Jag älskar att läsa konstiga teorier om konspiration och andlighet och såna grejer men det är nog inte det bästa när man redan är stressad över allt som livet innebär.

Godnatt.

20 juli 2016

Statusupdate: jag är aliveeeeeeee. Jag ska blogga om Kolmården snart också, det är på tiden. Det får bli på söndag (jag är alltså så upptagen att jag måste schemalägga bloggning). Jag jobbar, jobbar, och jobbar. Idag var jag på jobbet 10.30-21. Det var inte så jobbigt, faktiskt ganska sömnigt då det var dåligt med gäster om man räknar bort uteserveringen. Förra helgen var kaos så vi stängde tidigare på lördagen vilket gjorde att jag, Daniel, Anthony och Andreas kunde sticka på en AW. Timmarna flög förbi och jag somnade efter 03 och var halvt död dagen efter. Inte pga alkohol utan pga att jag är som en bebis när det gäller sömn. Det var iallafall väldigt roligt! Älskar mina kollegor. På fredag är det typ P-fest planerat, men jag jobbar till 22 och börjar 10 dagen efter så jag vet inte om jag ska hänga på. Har förlängt alla mina pass den här veckan (idag skulle jag tex slutat 15.30 egentligen), så jag är redan helt jäkla slut. Vill tänka "yolo" men.... Vi får se! De andra ska ses redan vid sju så jag missar ju massor av kul oavsett hur jag gör.

Något annat jobbigt denna vecka: bryta dåliga vanor. Jag är en sån som kan småäta och jag har inga problem med att käka ett par godisbitar om dagen, eller ta en chokladbit då och då. Den här veckan är det på lördag (och ev söndag) som det får drickas läsk och ätas sockriga saker (förutom oboy och fil med sylt vilket jag typ LEVER FÖR). Det är jobbigt på jobbet när man är omkring sötsaker och läsk, och kollegor som konsumerar detta. Idag blev det efterrätter över. JAG ÅT INGENTING. Det handlar inte om att jag gå på någon form av diet eller så, utan detoxa sockerberoendet lite. Och det handlar om självdisciplin. Jag hade gärna ätit den där cheesecaken, inga problem, men då hade jag svikit mig själv, haha. Dessutom är det läskigt att märka hur sockerberoende man faktiskt är. På lördag ska jag dricka Pepsi, äta choklad och äta ostbågar. Sån tur jag har som får dricka gratis läsk på lördagar på jobbet, då slipper jag köpa! Hehe. ;) 

12 juli 2016

Efter hundra år är det dags för mig att blogga om Göteborgsresan. Sitter här i soffan och dricker chailatte. Min förkylning hade lagt sig - trodde jag. Efter gårdagens arbetspass blev den värre och jag hoppas att det är temporärt. Hatar att ha ont i bihålorna. Anyhow - Göteboooorg!


Det här var min resekompanjon, min kära mamma! Den 25 juni åkte vi från Södertälje syd ca 10.30 och kom fram till Göteborg vid 13.30. Det var en kvav, kvav dag, och när vi kom till Göteborg höll vi båda på att dö. Vi skulle gå till fots till vandrarhemmet som verkade ligga nära och eh ja, Google Maps svek oss och när vi kom till vandrarhemmet droppade vi typ av svett. 





Vi bodde iallafall på Göteborgs vandrarhem som ligger ett stenkast från Liseberg. Det var ganska litet och mysigt på något vis. Det var en del skumma människor där, men det fanns många toaletter och duschar och så ingick frukost i vår bokning så det var bra. Dock var typ allt i rummet trasigt men det var bara komiskt. Sängarna var iallafall sköna, hehe.




Det åkte förbi spårvagnar utanför fönstret, ytterst Göteborg-igt och trevligt bakgrundsljud. Ang den andra bilden............... När vi gått och lagt oss mycket sent efter Bruce Springsteen vaknade jag någon timme eller två senare av ljudet av regn. Fönstret var öppet så jag sköt igen det och la mig igen. Försökte somna om men ett annat ljud störde mig. Det lät som att det spöregnade, så jag satte mig upp för att försöka stänga det halvtrasiga fönstret istället. Jag hann typ knappt stänga det (men inte vrida om handtaget) innan det började FORSA in vatten på golvet. Fönsterrutan var helt täckt av vatten - det var som att någon sprutade med en brandslang på andra sidan. Under tiden rann vattnet ned på golvet i en jäkla flod och jag började skrika att mamma skulle vakna i ren och skär panik. Vi fick igen fönstret och sen fick vi, lagom omtumlade, torka upp vattnet med handdukar. Det var så sjukt komiskt på något vis ändå, hahahaha.

På kvällen den 25e var det iallafall dags! Vi satt verkligen nästan högst upp i arenan. Rad 32, där 33 var den högsta. Men räknat från botten vågar jag inte ens tänka på vilken rad det var. Mamma fick enorm svindel men vi såg iallafall bra, om än på långt håll. Innan konserten drack vi lite cider, och begav oss till Ullevi för att kolla läget och så käkade vi lite mat från en av kioskerna till tonerna av Bruce som de spelade på området. Pepp!



Mäktigt med folk! Det var riktigt häftigt och Bruce är väldigt cool. Spelningen var 4 timmar (3 timmar och 58 minuter för att vara exakt) och jag tycker väl att det är lite för långt men jag är imponerad av hur mycket han faktiskt orkar. Om Coldplay imponerar med sina effekter och liknande, imponerar Bruce med sin prestanda. Finns väl inte många som orkar stå på scenen i fyra timmar utan att lämna den en enda gång och knappt ha vattenpaus? Det var iallafall roligt att få uppleva honom live även om jag bara kunde namnet på ett fåtal låtar. Efter spelningen gick vi hemåt igen och vi var båda så himla trötta. Det var gudomligt att få lägga sig i sängen igen.

Dagen efter gick vi runt på stan och shoppade och försökte åka lite spårvagn till olika ställen men mamma stukade foten så slutligen gav vi upp. Jag hittade inte jättemycket när vi shoppade, men kul var det. Jag gillar verkligen Göteborg, jag tycker att det är en himla fin stad och även fast det är en storstad så märks inte det på samma sätt som man märker det om man är i tex Stockholm. På kvällen letade vi länge efter ett ställe att käka på då vi båda ville ha pasta men slutligen valde vi en mysig restaurang där vi satt ute och åt varsin tallrik. Mamma tog en laxpasta och jag en carbonara. Det var supergott och jättemysigt!

Sista dagen, det vill säga måndagen, så gick vi återigen på stan. Först lämnade vi av våra saker på Centralstationenn och vi åt en gudomlig lunch. Vi köpte mat från Feskekörka. Mamma köpte en laxtallrik och jag köpte en skaldjurssallad. Säg någonstans förutom Göteborg där man får en sådan här sallad med dryck och bröd för 110 kronor, eller en sån laxtallrik mamma tog? Kräftorna smakade som att jag skalat dem själv. Mums!!! Sen åkte vi ut till Saltholmen. Vädret var inte med oss jämt denna resa så vi gick inte så långt. Men vi åt varsin glass, kollade runt lite och sådär innan vi åkte tillbaka. Jag vet inte om jag ätit något dåligt dagen innan men jag mådde sjukt konstigt sista halvan av den här dagen vilket var tråkigt. Det var vemodigt att åka hem, men just då ändå skönt eftersom jag mådde som jag gjorde. Det blev dock bättre på tåget, mamma hade köpt Cola och halstabletter och så fick jag i mig lite bröd. Sen sov jag också någon timme och somnade som vanligt med Creepypodden i öronen, haha. Blev en ny människa!


Bonusbild!!! Hur fint? Allt som allt var det här en jättebra minisemester med mamma. Vi har inte varit iväg på semester helt ensamma någonsin (vi har ju såklart varit i Skåne men då var ju Kajsa med i bilden också). Sist vi umgicks tillsammans ensamma hemifrån/var på äventyr var när jag var liten och vi var på Vasamuséet. Sen är det såklart extra kul att umgås med sin mamma flera dagar i rad, dygnet runt, när man saknar henne massor annars! Jag hoppas att vi kommer göra något liknande någon gång igen. <3 En dag när jag förhoppningsvis tjänar mycket pengar ska jag bjuda med mamma utomlands, det har jag bestämt (mamma, jag vet att du läser detta!!! KRAMIS).

4 juli 2016

 IGÅR VAR DET ÄÄNTLIGEN DAGS!!!!



Vi kom till Friends Arena typ 10.30 och hade förväntat oss ett par hundra pers men om man ska lägga ihop både entré 1 och 2 så var det kanske 100 personer totalt. Vi fick iallafall nummer 57 och 58, vilket var lååångt ifrån väntat haha. Men det var nice! Det var faktiskt en bra kö. Det fanns jättemånga toaletter och det delades ut nummer väldigt länge (trots att de första gav upp vid 100, några andra tog vid efter det). Däremot var vakterna rent ut sagt idioter och gjorde de sista 2 timmarna till ett helvete, och så var det ju det där med att vi behövde springa ned för jättemånga trappor och sen trängas i något parkeringshus utan organisation av något slag innan vi kunde gå (springa) in. Vi roade oss iallafall med att äta, äta, äta, lösa korsord och spela kort. Lånade första bilden på kön av Nadja hehe. 


Efter mycket krigande fick vi ändå jättebra platser vid staketet. Trots att det var en jobbig Golden Circle ivägen, så såg vi hur bra som helst (när de inte spelade på B- samt C-scenen förstås). Sprang och köpte vatten så fort jag kunde och det är jag glad att jag gjorde för annars hade jag dött. Vi satte oss ned och drack lite och åt lite mat (läs: müslibars och Belvitakex haha) vi tagit med in. Man blir dock rent ut sagt jävligt lack när det står folk bredvid en som inte har nummer och en annan bakom som har nummer 300. Det innebär ju bara en sak, att de har trängt sig. Tycker att sådant är jätterespektlöst. På slutet mot insläppet kom säkert vi före folk med lägre nummer, men samtidigt kom folk före oss som hade långt över 100 pga idiotvakterna. Det hade inte hänt om de hade lyssnat på oss, haha. Men jaja, vi fick iallafall våra välförtjänta platser! Huvudsaken.






Och showen sen då!!! Alltså wooooow. Jag trodde inte att de kunde överträffa sig själva men det kunde de. Setlisten var jättebra, såklart finns det saker jag hade velat byta ut (typ Amazing Day tex) men överlag var den bra komponerad om man ser till poppiga låtar och ballader. Redan första (???) eller andra låten hade de konfetti och allt möjligt. De hade till och med fyrverkerier inomhus. Xylobanden kan jag inte ens tala om, vet inte vart jag ska börja. Så jäääävla häftigt när de tändes i introt och jag vände mig om och såg hela arenan i små ljusprickar. Storartat. Konserten var så magisk och det var ett extra plus på allt att de (oväntat för mig) spelade Don't Panic och God Put a Smile Upon Your Face. Två gamla underbara godingar. En REJÄL (!!!) pik till Rihanna som nekade att komma och köra duett på Princess of China. Vad hade hon att förlora på det liksom? Ingenting. 

Nu har jag iallafall post concert depression och jag är jättetrött. Det var k - a - o - s i Solna när vi skulle hem, och det var totalt stopp på bron och gångvägen dit vi skulle till garaget. Vi skulle åka med Rebecca och hennes pappa hem nämligen, så efter mycket om och men fick vi gå tillbaka till Friends Arena fast via en annan väg (vi kom tillbaka till dit vi hade mötts efter spelningen typ.....) och sen gå över tågspåren via en annan bro och gå tillbaka samma väg fast på motsatt sida. När vi lämnade Solna hade klockan passerat 00.30 och jag somnade i bilen. En liten stund innan 02 kom vi fram till Strängnäs, köpte mat på Donken (...verkligen skitkul att möta gamla kollegor som jag såg ut) och åkte hem till mamma. Jag somnade typ 03 och vaknade innan alarmet klockan 07. Nadja lämnade stan vid halv 10 och att sova 4 timmar efter att ha varit vaken i 21 timmar är inte min melodi, så idag är jag helt dööööd.

Trots det har jag åkt in till stan igen och handlat med mamma och Erica. Fick köpa en energidryck för att inte somna. Snart ska vi åka till Eskilstuna och hämta Andrea och handla lite inför Kolmården. Vi åker imorgon bitti någongång och kommer hem igen på fredag. Det ska bli supermysigt. Vi har hyrt en jätteliten (JÄTTELITEN) stuga på First Camp och kommer säkert gå varandra på nerverna men det ska vi klara av. Vi ska åka till Söderköping imorgon och äta glass på Smultronstället, sen köra tvådagars Kolmården och på fredag är det inte riktigt spikat vad vi ska göra innan vi åker hem. Allt jag vet är att det kommer bli askul, och förhoppningsvis är vädret på vår sida.

Nu ska jag sörja tills Coldplay kommer tillbaka, men jag har iallafall ännu en konsert inplanerad. Bastille (FINALLYYYY) på Hovet i november. <3 <3 <3