28 augusti 2015


+ OSLO 15 FEBRUARI!!!

Nu ska jag allt orka mig igenom de sista tre jobbdagarna innan skolan börjar, för vi har bokat biljetter och nu är det officiellt att vi ska se Kodaline i Stockholm och Oslo! Flippar ur, detta kommer bli så jävla bra.

23 augusti 2015



Bästa Mat!!! Ska alldeles strax gå och lägga mig, hela kroppen värker efter att ha jobbat 12-22 idag. Men jag jobbade med superbra kollegor så dagen har flutit på sjukt bra och det har varit lagom med gäster. Fick även lära mig lite nytt idag, älskar att lära mig nya saker på jobbet. Vi hade ingen ansvarig på kvällen då den som skulle vara det var sjuk och ingen annan kunde komma in så jag fick vara ansvarig istället. Imorgon skulle jag ha jobbat 12-16, men chefen smsade ut att de sökte nån som kunde jobba 18-23 och belöningen för det skulle vara dubbel lön då det var kris. Så jag gav bort mitt lunchpass till en kollega och tog kvällspasset istället. Helt klart värt att jobba 5 timmar och få betalt för 10, när det dessutom är OB på alla timmar. Har dessutom jobbat kväll hela månaden förutom två pass så det är inga problem, haha. Jag tror att jag kommer få vara ansvarig imorgon kväll också och hoppas verkligen att det går lika bra som det gjorde idag. Måndag+tisdag jobbar jag finally lunch och på tisdag åker jag hem till mamma direkt efter jobbet och åker hem igen den 28e. Och jobbar till 00, och jobbar kväll månaden ut, hehe... 

En stor jävla klapp på axeln till mig själv för att jag överlevt denna sommar och att alla räkningar är betalda. Då jag inte rör mitt sparkonto har jag 7 kronor tills min syrra betalar de ca 300 hon är skyldig mig på tisdag. Tur att man har mat i frysen iallafall. Det jag saknar mest är nog att jag inte kan köpa ny mjölk och ny fil för att jag åker hem snart, onödigt att sno av sparpengarna för något jag ändå måste slänga eller hetsäta. Min nya obsession är kefir hallon (Valios laktosfria). Kolsyrad fil som smakar färska hallon. Fil smakar ju ofta lite kolsyra men denna kefir är verkligen KOLSYRAD. Nu blev jag sugen. Men nu är det dags att sova! Brb drömma om mat och ignorera att frukosten blir en trött orostad rostmacka med lite ost och en sparsam kopp oboy.

20 augusti 2015

Kodaline kommer till Sverige igen!!! Och denna gång kan jag faktiskt gå (sist var det ju 20+ och det var därför vi stack till Oslo istället). Jag låg lite sådär nyvaken i sängen och såg att de släppt datum för en UK tour. Resfeber som jag har kollade jag lite oskyldigt på flyg (inte för att jag skulle kunnat åka, men för skojs skull) och sen från ingenstans droppade de andra Europadatum och Sverige fanns med på listan. Vet inte om det är mina hormoner som spökar eller om jag bara är en märklig person men jag grät en skvätt. Sist jag grät för ett band var när jag köpte mina VIP-biljetter till Tokio Hotel. Då satt jag vid köksbordet och tårarna rann, hahahaha. Vem är jag... De spelar iallafall den 14e februari, på Alla Hjärtans Dag, på Berns. Mysig klubb och på just det datumet. Vill gråta ännu mer för att det är så perfekt. Otur att man behöver lämna pojkvännen i Örebro på denna dag men ändå. Och knäpp som jag är funtar jag på att åka till Oslo också... Jag är beredd att åka, men det hänger på om Rebecca kan. I sånt fall blir det Örebro - Stockholm - Oslo - Örebro. En konsert den 14e och en konsert den 15e. Känns ju onödigt att INTE åka när hela den resan med alla biljetter och övernattningar skulle kosta mindre än vad flyget till Frankfurt gjorde.

12 augusti 2015

Jag borde verkligen inte blogga på natten. Jag borde inte ens vara vaken nu, men jag kom hem från jobbet typ 23.30 så jag är inte redo mentalt än. Plus att jag är ledig imorgon så jag kan sova hur länge jag vill. Iallafall, snart har det gått ett helt ÅR sedan jag bosatte mig i Örebro!!! Ärligt - va? Fatta att jag bott hemifrån i snart ett helt år. Lagat mat ensam, tvättat, städat, tagit ansvar för mig själv. I ärlighetens namn har det varit riktigt nice. Jag trivs bra på egen hand. Jag behöver inte ha människor runt mig 24/7, om jag är ensam i lägenheten en hel helg är det nästan bara skönt. Men jag älskar ju också att vara med människor jag tycker om, såklart.

Bjussar på en bild från i oktober när det var dags att köpa cykellysen (det som ligger på bordet). Iallafall, det här med att bo ensam. Jag har tyvärr inte åkt hem så mycket. Det har inte blivit så, har inte haft tid antar jag. Vilket faktiskt har sugit rejält. Jag flyttade hit 1a september förra året, sen var jag hemma två-tre dagar i oktober, någon vecka vid jul som spenderades på Donken och med plugg mestadels, sen var jag väl hemma i februari-mars??? Vet inte ens. Det var inte många gånger iallafall och i sommar har jag inte heller fått så mycket tid. Sommar på landet är en av de bästa sakerna som finns, så det är sämst. Men nu när jag har varit hemma lite oftare, så har jag märkt att jag längtar hem mer. Längtar efter mamma och det så kallade flickrummet (saknar dock inte huset till hundra procent för att det spökar där). Så för några dagar sen insåg jag att jag slutar 16 en dag, är ledig två dagar, och sen börjar 17. Sagt och gjort bokade jag tåg hem så jag åker efter jobbet och sen åker jag till jobbet direkt när jag är i Örebro igen. Har gjort så varje gång jag varit hemma i sommar (två ggr eller nåt) i princip.

Och så en bild från Halloween! I ärlighetens namn blir det nog samma outfit i år igen om det blir någon fest. Mvh lat. Men snygg var man. Anyhow, på bilden ser ni två av mina bästa vänner. Förut gick vi i gymnasiet tillsammans och nu ses vi knappt. Vickan träffar jag dock oftare då hon bor i Öret (dock inte nu under sommaren........... dot dot dot), vilket är jättekul. Att vi båda hamnade i samma stad! Och snart flyttar hon tillbaka - till en ny lägenhet som ligger i Almby. För er som inte bor i Örebro kan jag berätta att jag bor i Sörbyängen och mellan Almby och Sörbyängen ligger Tybble, sett åt vilket håll jag bor. Och Tybble är inte så stort! Med andra ord: vi bor äntligen nära! Förut tog det nån kvart att cykla och en timme att gå och nu går det på typ 5 minuter eller nåt.

Mysbild från i julas. Ska nog avrunda det här inlägget snart, jag flummar ju bara. Iallafall. Jag är väldigt säker på att jag har fått bihåleinflammation. Efter jobbet kändes det bättre - just när jag köpt en dyr jäkla nässpray/whatever som ska hjälpa med symtomen. Placebo säger syrran, jag vet inte. Iallafall, det är inte så illa att jag behöver läkarhjälp men jävligt obekvämt och jobbigt. Ont, måste snyta mig 24/7, hostan går inte över, ont i huvudet osv osv. OCH JAG HAR GÅTT TILL JOBBET SÅHÄR!!!! Förutom en dag då jag sjukanmälde mig på Transportstyrelsen. Men har jag inte feber och sådär har jag inte hjärta att stanna hemma och förlora pengar. Okej, end of rant. Nu måste jag gå och lägga mig och han vet inget än men imorgon ska jag och Oskar banne mig äta på Taco Bar. Vill ha.

10 augusti 2015

"I don't think it's the concert itself people miss when they say they have PCD. It's the people you see standing next to you screaming the same lyrics you are. It's that feeling in your chest when you finally see your boys on stage. It's the chills you get when the lights dim and you hear screams gliding through your ears. It's that anxiety you feel waiting for them to come on. It's the look on your face when you finally meet a friend you've met online. It's the countdown you've kept for so long finally hitting 0 days. For only a little while, it feels like you're in a different world; like a real-life version of your fanbase where all of you are in one place, all at the same time. It's the comfort you feel when everyone in the crowd cheers for the boys that connected you together. It's that feeling you get when you look at the crowd and think to yourself: "I'm home". And it's that you miss the most."



Någonstans där framför på andra raden stod Nadja och jag i mars, och fattade ingenting, då det gått 2-3 timmar sen vi träffade just de personer som nu stod på scenen och hundratals personer jublade för. Och texten passar in så bra på allt jag någonsin känt kring den resan, eller konsertupplevelser överlag. Och om ni, efter att ha läst den, inte kan förstå varför jag reste ca 1400 kilometer bort för ett band finns det inget bättre sätt jag kan förklara varför på. Det bästa är att jag får göra om det förhoppningsvis redan nästa år. Och ärligt talat, jag känner mig en aning dum som idag satt och kollade på laptops och bara "3500, fan vad dyrt" men hade det gällt TH hade jag bara "ok, ok, ta mina pengar". För upplevelser är värda så mycket mer än materiella ting. Det jag lagt mest pengar på i år är just resor. Resor utomlands för konserter, för semester och resor hem till Strängnäs och till Stockholm och Kolmården. För en gångs skull har jag inte lagt mina pengar på shopping (fast en del ändå). Jag har aldrig rest mycket i mitt liv men nu kliar det i fingrarna på mig och kalla mig galen, men det skulle inte alls kännas konstigt att flyga ensam till ett land bara för det där jäkla, underbara bandet som ibland gör mig så förbannad men i slutändan är de halva min värld. Det kan jag aldrig förändra efter allt de tagit mig igenom och fortfarande gör.

6 augusti 2015



I söndags kväll kom äntligen Nadja hit!!! Hon stannade tills i tisdags eftermiddag. Har saknat henne så, det var så roligt att hon äntligen kunde komma till Örebro och att vi framför allt kunde ses. Vi åt oss genom dagarna. Nutellapizza, goda drinkar, chips, you name it haha. Och såg skräckfilm. Hade det superbra. Däremot blev jag sjuk i samma veva, en vidrig förkylning och idag bestämde jag mig för att sjukanmäla mig från jobbet. Jag hade säkert kunnat gå dit då jag jobbar på TS denna vecka, men nu när jag varit på jobbet tre dagar och inte mått så bra, så har jag ändå inte varit produktiv alls utan presterat typ hälften av vad jag borde. Detta är alltså tredje gången på 2,5 år som jag sjukanmäler mig från ett jobb... Första gången pga sjukdom, de andra två var förra året när jag inte kunde gå på min fot pga stukningen. Egentligen borde jag ha sjukanmält mig mer pga foten men det gjorde jag inte och det får jag sota för varje dag, hehe. Ung och dum!

Jag har också varit hemma en sväng och vi var bland annat på Kolmården. Tänkte lägga upp lite bilder nu, men min dator vill inte hitta mitt minneskort till kameran, och jag orkar inte starta om den då jag inte heller har min sladd här i Örebro för att detta alltid funkar..... Hehe. Så det får bli en annan gång!