30 juli 2015



En del saker har hänt sen sist! Farmor, faster och min kusin från Österrike har varit i Sverige på semester. Vi åkte till Stockholm och umgicks med dem ett par timmar. Jag har inte träffat min farmor på säkert 11 år, fram till söndagen för snart två veckor sen dvs. Fick ett lass Milka (älskar Milka för de har så goda kombinationer). Och chips-och dippbilden är från i fredags när jag degade i soffan hela kvällen, som så många andra kvällar nyligen när Oskar inte var hemma och jag insåg att det banne mig inte är roligt att vara ensam hela tiden. Jag var uttråkad ganska ofta och gick typ och la mig tidigt i brist på annat flera kvällar. Nu är han hemma igen och nu får jag istället sova mindre för vi är alltid uppe lite för sent när vi är med varandra och han vaknar kl 07 för att åka till jobbet, och då kan jag aldrig somna om.

För länge sen köpte jag fjärilsdekorationer på IKEA som var meningen att man ska ha på paket för att utsmycka dem. Men de passar min nuvarande inredning super och jag satte dem därför på väggen ett par dagar sen. Hade glömt att jag hade dem.

Aaah, dessa!!! Jag älskar Manner-rån. De smakar bättre än vad några andra rån någonsin gjort eller kommer att göra. Specialitet från Österrike som vi fick av farmor. Standard att de prackar på oss Manner och Milka när de kommer hit (vilket är typ aldrig, senast min faster var här var jag nog 14-15) men det är inte mig emot. Apropå Österrike är jag glad att jag lärt mig tyska för jag förstår när de och pappa pratar med varanda. Jag kan inte delta i diskussionen själv eftersom jag är kass på att skriva och tala tyska korrekt, men jag förstår bra när folk talar det eller när jag läser tack och lov. Önskar jag kunde tyska flytande! Har ju tänkt tanken att plugga en kurs på universitetet men att riskera TENTA i tysk grammatik är inget jag tänker riskera. Så det skulle nog hellre bli så att jag tar en engelskakurs då jag älskar engelska.

I förrgår när jag kom hit, så föreslog pappa att vi kunde åka ut till Rose-Maries (hans flickväns) stuga i Stallarholmen och grilla. Så jag tog med mig syrran och åkte ut. Det var jättemysigt där ute i stugan. Jag njuter extra mycket av att vara på landet när jag numera bor i stan, för jag tycker om friheten, avskildheten och tystnaden. Och dofterna, gräset, blommorna. Hon har förresten en jättesöt hund som är totalt bollgalen. Det var roligt att umgås med pappa igen och att vi hann ses ordentligt nu när jag är hemma.

Imorgon bär det av till Kolmården med syskonen. 07.30 ska bilen rulla senast, och jag ska köra på ditvägen. Är så jäkla morgontrött så jag har laddat upp med energidryck och blåbärssoppa. Och mycket färdkost såklart. Jag har inte varit på Kolmården sedan jag var liten och när mina syskon varit på Kolmården tidigare så kunde jag inte följa med på grund av jobb, så jag är sjukt glad att jag inte jobbar imorgon. Däremot måste jag åka hem till Örebro på morgonen på lördag, för att jag börjar jobba kl 12. Så det blir direkt från tåget till jobbet, får alltså äta lunch på tåget. Sen jobbar jag till 22. De senaste dagarna på jobbet har varit horribla så jag längtar inte direkt tillbaka om det ska fortsätta så. Alla dagar på jobbet är inte smärtfria men de senaste passen har varit helvetespass. Tur att man har bra kollegor!!! Mycket viktigt. Och på söndag kommer Nadja till Öret för att hänga med mig. Så så så glad att hon hade möjlighet att komma. Jag saknar henne så.

15 juli 2015





Suttit och klurat på en grej. En sak med mig är rätt lustig. Jag är väldigt noga med min ekonomi, jag kollar mina bankkonton dagligen och håller bra koll på vart pengarna går. Jag kanske inte är världsbäst på att skapa en budget och jag kan inte påstå att jag vet vad jag lägger på mat varje månad då det skiljer sig åt. Jag älskar att shoppa men tänker alltid fyra gånger innan jag genomför ett köp. Men jag skulle inte tveka på att släppa allt och kasta mina bankkort på de band jag älskar för att få träffa dem eller se dem. Jag har alltid älskat att gå på konserter men detta år har definitivt gett mig mersmak för att inte bara begränsa detta till Sverige, efter att ha upplevt Oslo och Frankfurt. OCH FRANKFURT ÄR DET BÄSTA JAG GJORT, finns obeskrivlig kärlek och även ibland avsky för det där bandet. Moderskänslor.

Det är nog lättare att spendera pengar på sånt för att det är upplevelser. Upplevelser och resor är bättre än materiella ting och det KLIAR i hela kroppen. Jag vill iväg någonstans (igen). Därför är jag enormt taggad på nästa Europaturné. Jag är så lyckligt lottad över att jag faktiskt har disciplin och fryste mitt sparkonto för utgifter för några månader sen och oavkortat sparade undan mina löner och så mycket jag kunde på ett extra konto som jag använder nu i sommar. Detta medför att jag kan betala mina utgifter nu i sommar men ändå lyckas spara undan de löner som kommer in under juni, juli, augusti och september med undantag för typ 1000 spänn eftersom jag ändå har fasta utgifter på ca 5000+ varje månad. Jag ska börja spara till LA, jag ska definitivt åka utomlands och se TH igen (ingen tvekan om saken) och jag önskar jag kunde göra mer, att jag skulle kunna åka tillbaka till London och även besöka Irland och Skottland, jag vill åka till Italien och jag vill åka till Hamburg. Finns så mycket att göra. Tur att man har hela livet på sig, ändå.

12 juli 2015

I torsdags efter jobbet tog jag raka vägen till Nykvarn där jag, Vickan och Isabell skulle ha lite egentid! Vi grillade kyckling och åt färskpotatis (sommarmat!!!) och satt sen i vardagsrummet med lite dricka och godsaker och tjejsnackade. Dagen efter det tog vi det ytterst lugnt, såg på film, köpte thaimat och såg på mer film... Vi såg en sjukt läskig skräckfilm som heter The Strangers (tror jag). Sådär riktigt obehaglig var den, haha. Kom hem igår vid lunch och senare på kvällen kom Oskar hit. En mycket rolig sak har hänt! Jag är med i en grupp på Facebook där man kan leta medryttarhästar i Örebro osv, och en tjej kontaktade mig igår kväll. Den 21a ska jag åka ut till henne på landet och träffa en mycket söt varmblodshäst född år 2008. Jag hoppas att det klaffar på alla plan. Personligt mellan oss, mellan mig och hästen, och mellan hela arrangemanget och mitt liv. Jag saknar verkligen att vara i stallet och att rida, och från vad hon beskrivit så passar den här hästen mig perfekt. Vi är på samma nivå han och jag. Det gillar jag. 

Men först, på torsdag, så åker jag hem. Det ska bli så mysigt att få komma hem lite och vara med mamma. En annan bra grej är att jag fått min gamla kurslitteratur såld, alla böcker förutom en och så två böcker jag behöver till framtida kurser. Så nu har jag strax under 900 kronor till nya böcker för i höst (vilket kommer räcka till typ 2-3 böcker bara, men ändå). Nice med lite flyt i livet! Om det klaffar med hästen känner jag verkligen att jag har rotat mig bra här i Örebro, att det är här jag hör hemma nu. Studier, två olika jobb jag trivs på, en av mina bästa vänner sen förut bor här, pojkvän och så en häst - en fristad - att kunna fly till. Varför skulle jag vilja bo någon annanstans, liksom???

7 juli 2015

Argt inlägg följer. Igår kväll snackade jag och Nadja lite grann om hur det är att jobba inom restaurangbranschen. Som en smäll i facet var dagens jobbpass fyllt med just allt sånt där som får en att bli riktigt förbannad, samtidigt som man måste le och se glad ut och följa order. Alla dagar är inte lika roliga som andra, men därför ska jag nu i min ilska pränta ned en lista på saker man banne mig INTE ska föra sig med när man är ute och äter.

1. Om det finns en skylt i entrén som snällt meddelar att gäster ska vänta vid denna tills de får hjälp med placering, då står man KVAR där och går inte in och tar ett bord för att sedan, när servitrisen eller servitören märker att sällskapet sitter där, gasta om att man inte har fått en meny eller någon hjälp. NÄHÄ???? Du fick ingen meny för att du inte gjorde som man ska? Jaså, fick du vänta i en kvart? Yeah, sure. Jag var i disken i 4 minuter och lämnade tallrikar och det var alltså för lång tid att vänta. 

2. Vill du få kontakt med servitrisen eller servitören, som du ser har alldeles för mycket bord på egen hand och uppenbarligen har mycket att göra? Då funkar det bäst att säga "kan vi få notan" eller göra något annat för att ge denne ett tecken på att du vill ha hjälp. Man kan INTE bli arg, eller säga "du, kom hit!!!" eller bara BEFALLA denne att komma till dig. Hur svårt är det egentligen att förstå? Tänk er själva om ni sitter på ert kontor t.ex. och chefen står och tjatar på dig om 5 olika grejer samtidigt som 6 andra kollegor stirrar på dig och väntar eller hojtar om att du ska göra saker. Kul? Mmm... Nej,.

3. Om servitrisen eller servitören går med massor av disk i händerna och säger "jag kommer tillbaka alldeles strax och hjälper dig", acceptera då det och börja inte beställa eller fråga massor av saker. För det första är det antagligen tungt då man inte kan gå flera gånger och därför måste packa på sig mer disk än händerna kan bära, och för det andra, nej. Bara nej. Händer alldeles för ofta och detta måste upphöra. Tack.

4. Håll koll på dina barn, SNÄLLA. Vi alla vet att barn är oberäkneliga men på en restaurang passar det sig inte att de springer omkring över hela golvet och har noll koll. Jag som servitris får självfallet hålla ögonen öppna men jag vill inte springa hinderbana när jag har tre tallrikar i händerna, än mindre tappa dessa då det kommer ge mig enbart skit från den person vars mat hamnar på golvet. Jag älskar barn men ibland är de allt annat än söta.

5. Har något blivit fel? Kanske var det du som glömde vad du sa, sa fel eller var otydlig. Kanske hörde inte servitrisen eller servitören rätt eller tryckte fel. Kanske gjorde köket fel. Ta det på ett bra sätt. Säg ifrån men bli inte arg. Vad människor glömmer är att vi inte är robotar. Vi är människor och kan göra fel. Även fast vi strävar efter perfektion och sällan gör fel, händer det.

6. Missnöjd pga att nåt blivit t.ex. fel eller att maten, enligt dig, dröjde? Påtala det vänligt och fråga om det finns något servitrisen eller servitören kan göra för att sätta lite plåster på såren. Det funkar mycket bättre än att kräva kompensation. Och om du FÅR kompensation, gnäll inte. Våga inte. Det är inte vi som får bestämma kompensationen, det är den som är chef på golvet som gör. Jag kan inte bjuda dig på hela middagen.

7. Om det dröjer på maten och det kanske är lite kaotiskt men du ser att medarbetarna försöker styra upp och inte står stilla en sekund, inte ens hinner dricka vatten i sommarvärmen och försöker prata med flera människor samtidigt... Börja då inte hetsa, det är respektlöst. Det är skillnad om det är kaotiskt och ingen gör något för att styra upp, eller inte försöker. Är maten sen? Ja, men då är det kökets ansvar. Skrik då inte på mig. Jag jobbar inte i köket och kan inte påverka tiden det tar att laga maten. HUR KAN FOLK INTE FATTA DETTA????? SVIMMAR.

8. En sista grej innan jag ger upp detta och går och ser på Sons of Anarchy. Det mest uppenbara. Gå ALDRIG utan att betala. Om du är nöjd, dricksa gärna en symbolisk summa. Senast förra veckan hade vi en springnota. Det var en helt sjuk grej egentligen. Sällskapet hade beställt mat för över 600 kronor, de hade fått sina drickor och sina förrätter. När förrätterna kommit, hade de fått vänta max 15 minuter på sin mat. Med en full restaurang, är detta enligt mig inte en lång tid. Speciellt inte när man har sällskap och förrätter och SER att det är en upptagen kväll. Plötsligt när maten skulle levereras efter en kvart, så var alla borta. Uppätna förrätter och halvdruckna glas för säkert 250 kronor stod på bordet men ingen hade betalat. Om du inte hinner äta, betala då för det du faktiskt HAR fått. Det är för det första olagligt och för det andra respektlöst att bara gå utan ett ord och inte betala för sig. Och dricks. Jag förväntar mig sällan dricks men på fredag- och lördagkvällar när restaurangen ofta är fullsatt med större sällskap, är det trevligt om man får lite i dricks. Att betala en nota på 1500 när kvällen flutit på perfekt men inte ens lämna 20 kronor i dricks är pinsamt, tycker jag. Jag har förståelse om notan ligger på kanske 200 kronor, om man ätit lite snabbt, men har man suttit där ett bra tag med förrätt, huvudrätt, efterrätt och extra vin beställt kanske man kan försöka uppskatta hjälpen man fått? Bara en tanke. Jag äter inte ute ofta, och jag tror inte att jag har dricksat. Men sen jag började jobba på restaurang har jag lovat mig själv att alltid göra det. För jag vet vilken humörboost det ger den som jobbar.

GAAAAAAAAH.

Okej, justja. Gå aldrig på persongrepp på den som serverar eller agera hotfull. Jag har fått höra hur dålig servicen varit (fast personen efter berömmer mig), att vår restaurang kommer stå tom en vacker dag för att det är ett sånt skitställe, etc etc etc. Asså va? När folk säger att de aldrig kommer återvända för att vi suger, då tänker jag mest: fine by me, återvänd inte. För jag vill inte ha en surmupp som är elak mot mig när jag försöker göra mitt jobb så bra som jag faktiskt kan.

5 juli 2015



"It's hard not to hate. People, things, institutions. When they break your spirit and take pleasure in watching you bleed, hate is the only feeling that makes sense. But I know what hate does to a man. Tears him apart, turns him into something he's not. Something he promised he'd never become. That's what I need to tell you, to let you know how hard I'm trying not to cave under the weight of all the awful things I feel in my heart. There's an old saying - that what doesn't kill you makes you stronger, I don't believe that. I think that things that try to kill you make you angry and sad. Strength comes from the good things, your family, your friends, the satisfaction of hard work. Those are the things that will keep you whole, those are the things to hold on to when you're broken." - Jax Teller