6 december 2017

"När var du rädd, orolig eller nervös sist? Vet du varför man är rädd och orolig inför att göra vissa saker? För att man är på väg att göra någonting riktigt, riktigt modigt. Är allt skit ibland? Vet du varför? För att de starkaste soldaterna blir tilldelade de tuffaste striderna. Du kommer att utsättas för en rad prövningar genom livet, för att du är stark och du kommer klara det. Det har du ju gjort hittills, eller hur? Hittills har du ju uppenbarligen tagit dig igenom hundra procent av dina sämsta dagar, och den statistiken säger väl något?"

ur "Ibland mår jag inte så bra" av Therese Lindgren, sida 156-158

30 november 2017

Long time no see. Jag har haft fullt upp sen jag sist skrev. Fullt upp med att jobba! Det var väl ett tag där jag inte hade en arbetsfri dag på tre veckor, om inte mer. Inte optimalt, och den mentala och fysiska hälsan tog väl sig en liten törn. Men så blev det äntligen dags för min efterlängtade resa till BERLIN. 03.20 lördagen den 18 november började min resa mot staden jag alltid velat besöka. 06.30 var jag på Arlanda, nervös och trött som få. Kunde inte förstå att jag var på väg, ENSAM, till Berlin. Och att jag dessutom skulle se Tokio Hotel samma kväll. Wow.

 


Klockan 11 landade jag i Berlin, och det var så häftigt att flyga in över staden. Jag såg TV-tornet klart och tydligt och det var typ då det slog mig: jag är i Berlin!!! Fick min väska väldigt fort och hittade även rätt buss väldigt fort. 11.20 var jag redan på väg från flygplatsen mot mitt hotell.




Och vilket hotell! Förutom ett fönster som inte gick att stänga helt vilket gjorde det kallt när värmen inte var halvt maxad, så var det jättefint och mysigt. Lyxigt att ha ett helt rum för sig själv liksom, hehe. Att ta en dusch när jag anlänt var gudomligt kan jag säga.


Efter att ha gått vilse ca 10 gånger tog jag mig äntligen fram till Black Box Music.





Att se Tokio Hotel i Tyskland är, och kommer alltid att vara, någonting speciellt. Detta var lite extra speciellt eftersom konserten var i vad som numera kanske är deras "hemmaarena", dvs där de har haft replokal och boende inför förra turnén och så även denna. Konserten var jättebra, det var en särskild stämning i lokalen och bandet var på topphumör! För första gången på flera år ställde sig alla
bandmedlemmar och tackade publiken efter konserten, och Gustav gjorde sin mytomspunna våg (som jag väntat på heeela turnén, tog bara 4 konserter för att få uppleva den hahaha....).


Fick äntligen träffa dessa pinglor som jag även gick på konserten med! Simone och Isa. Simone är från Österrike, Isa från Tyskland, och så lilla jag från Sverige. Världen är liten ändå. Efter konserten åkte vi (och Josy som inte är med på bilden) till McDonald's och sen fick jag skjuts hem till mitt hotell. Supersnällt, och en jättebra kväll.







På söndagen var det äntligen dags för sightseeing. Jag började dagen med Berlin Wall Memorial, och det var så coolt. Längs en lång sträcka kan man se den forna Berlinmuren, och andra väggar som visar hur den varit uppbyggd. Husgrundar, lykstolpar, vakttorn och självklart massor av bilder och information om varför det var så, när och hur det såg ut. Fascinerande. Jag försökte greppa hur det faktiskt varit men det gick knappt, det är en sådan sjuk tanke att folk varit separerade av en mur och att de mördats för att de försökt fly över gränsen.





TV-tornet, Brandenburger Tor och ett minst sagt intressant konstverk vid Brandenburger Tor. Det regnade verkligen hela tiden i Berlin, men när jag kom till Brandenburger Tor började faktiskt solen titta fram. 




Förintelsemonumentet. Ett stort område med stenblock i olika storlek och höjd som ska symbolisera de som förlorade livet under förintelsen. Det går inte att förklara hur många gångar som fanns där, oc de var alla i olika höjd. Marken gick upp och ned. Ibland kunde man se, ibland stod man bredvid ett stenblock som var typ två gånger så högt som en själv. Häftigt. Finns något slags museum under jord också men dit gick inte jag då jag hade ett annat museum att besöka.





På vägen till museumet stannade jag en stund vid Topopgraphie des Terrors. Här hade Gestapo och SS sina högkvarter och här fanns också ett fängelse för främst politiska fångar som var av intresse för den högre makten. Självklart fanns här hemska levnadsförhållanden där fångarna blev utsatta för tortyr. Här fanns också en bit av Berlinmuren bevarad.



Jag gick slutligen till Checkpoint Charlie-museumet (Mauermuseum). Utanför har de återskapat Checkpoint Charlie, dvs gränsövergången mellan öst och väst som fanns mellan år 1945 och 1990. Jag har länge velat besöka det här museumet, och eftersom jag egentligen inte visste så mycket om just Checkpoint Charlie innan gjorde besöket mig mest förvirrad. Museumet är väldigt stort med MYCKET text och olika saker att titta på, utan att erbjuda någon struktur över i vilken ordning man bör kolla på allt och läsa allt. Halvvägs in tröttnade jag lite. Det var intressant men lite överväldigande. Men för 14,50 euro fick man mycket för pengarna, helt klart. Så det är nog värt ett besök men efter en lång dag med sightseeing är det svårt att ta in allt man ser och läser, haha. De hade också en aktuell utställning gällande tortyr i fängelser i Nordkorea. Bra - en ögonöppnare om att vi trots allt inte lever i en perfekt värld!

På kvällen låg jag i sängen på hotellet, kollade på Youtube, drack ur min Black Box-mugg och försökte förtränga att turnén var över, åt choklad och bara myste.





Måndagen bjöd på shopping! Jag var lite överallt. Alexanderplatz & Primark, Mall of Berlin,  Potsdamer Platz Arkaden och Wilmersdorfer Arcaden. Hittade inte massor. På Primark köpte jag saker för hela 75 euro, annars var det mest lite småköp som en sminkpalett osv. Gjorde av med rätt mycket pengar i det stora hela men jag köpte lite julklappar och en del saker till mig själv. Hade nog kunnat hitta mer, men jag orkade inte gå in i varje affär och kolla. Det fanns MÅNGA! Men en sak är säker: mycket saker är billigare i Berlin än vad de är här i Sverige.



På måndagen var det avfärd 08.30 mot flygplatsen (Tegel är för övrigt en dötrist flygplats). Lyfte över soliga moln och landade i ett snöigt Sverige.





Trots att min efterlängtade resa var över, var jag inte ledsen. Jag fick äntligen träffa mamma och umgås med henne! Vi tog in på hotell i ett minilitet rum, och sen åkte vi till Friends Arena och såg Queen + Adam Lambert. En häftig upplevelse! Bra konsert, och framför allt häftigt att få se legender som Queen tillsammans med tonårsidolen Adam Lambert. De bjöd på en grym ljusshow också. Alltid lika mysigt att få åka på äventyr med mamma, och det var en perfekt avslutning på min Berlin-resa. <3

På onsdagen åkte vi skilda vägar och jag åkte hem till Örebro igen, hem till verkligheten. 15.45 infann jag mig på jobbet, och dagen därpå ringde klockan 05.50 igen. Trött var bara förnamnet på mig just då, men har man varit och roat sig får man stå ut med eventuella "olägenheter" efteråt (såsom tidiga alarm, jobb man måste ta igen osv). Allt som allt: det här var inte sista gången jag åkte till Berlin. Jag tyckte om staden, och jag vill fortfarande besöka East Side Gallery. I will be back!!!

17 oktober 2017


H Ö S T

Nu går det inte att undvika. Hösten är här. Det har den visserligen varit ett tag, men nu är den här med basta. Regn, storm, löv överallt, mörka morgnar. Jag tror att det inte känns särskilt motigt för att jag har en spännande höst framför mig. Det har också blivit lättare att vakna tidigt på morgnarna, men den dygnsrytmen kommer långsamt försvinna när jag börjar jobba kväll. Jag jobbar stängning hela november. Bokstavligt talat hela, förutom en söndag då jag jobbar öppning OCH stängning (vi ska numera bara ha öppet 12-18 på söndagar). Inte så askul schema kanske, men jag har Berlin att se fram emot! Är så glad att jag fick ledigt för den resan ens en gång. Och stängning är väl det krångligaste så det är bra övning, I guess. 

Jag har hur som haver varit chief one både igår och idag. Vet inte varför de kallar det så egentligen men chief one är helt enkelt förmiddagens/eftermiddagens eller kvällens skiftledare. Det har faktiskt gått väldigt bra får jag säga! Det är inte särskilt svårt egentligen men jag har kommit in i kontorsdelen och det med att räkna pengar osv. Och det är väldigt roligt att äntligen få mer ansvar. Var ju typ en månad sen jag skrev på papper för tjänsten och nu öppnar jag redan själv, kul när det går fort! Självklart har jag mycket att lära men hittills går allting bra. :) 

I somras var jag fast besluten vid att hitta ett annat jobb, men jag är glad att jag kom in på andra tankar. Jag trivs så oerhört bra på restaurangen och det är så skönt att ha valt en väg att köra på och att verkligen trivas med det beslutet. Jag kommer inte direkt bli rik på detta i form av pengar, vilket kanske kan få folk att lyfta på ögonbrynen. Har redan fått höra "du har ju din examen, vad gör du här?". Men jag kommer bli såååå rik på kunskap, erfarenhet och framför allt: vänskap. Mina kollegor är mina vänner och jag hade inte hittat bättre kollegor någon annanstans. Jag kan betala mina räkningar, äta gott och spara lite pengar och jag har en bra arbetsplats och bra kollegor. Vad mer kan man begära? LIFE IS GOOD!

12 oktober 2017


Alltså, sakerna jag gör för detta band...!!!! Jag har i princip växt upp med dem. De är mina töntar. Världens bästa töntar. Som ibland säger konstiga saker och tar konstiga beslut. Men så är det ju med ens familj. De gör ibland saker man inte gillar, men som man får acceptera. Kommer ALDRIG sluta älska dessa små pöjkar från Tyskland! När jag var typ 14 så såg jag dem live för första gången (7 år sedan). Då var det min största önskan att åka och se dem utomlands. Till ingens förvåning sa mamma blankt nej. Jag var upprörd, ville göra revolt, men såhär i efterhand kan jag ju förstå varför hon sa nej. Jag hade ju gärna åkt, men hennes nejsägande var ju helt legit. Jag var 14.

Nästa år är det alltså 8 år sedan, och fatta vad som hänt sen dess? Det sjuka är att det mesta hänt sedan 2015. Vilket bara är ett par år.

4 mars 2010: konsert i Stockholm, Globen.
14 mars 2015: konsert i Frankfurt, Gibson Club + mitt allra första meet & greet med bandet. <3
12 mars 2017: konsert i London, KOKO + mitt andra meet & greet med bandet (och det hittills absolut bästa meet and greet:et, men den sämsta konserten).
6 april 2017: konsert i Stockholm, Fryshuset + mitt tredje meet & greet med bandet.
7 april 2017: konsert i Oslo, Sentrum Scene.
18 november 2017: konsert i Berlin, Blackbox Music.

Berlin är alltså redan nästa månad, och det ska bli såååå himla häftigt! Jag gick på första konserten på turnén detta år, då är det extremt passande att gå på den sista, som kommer avsluta Europaturnén. Jag ska som tidigare nämnt åka ensam och det är pirrigt men det ska bli väldigt spännande! Jag längtar efter att få se Berlin, något jag drömt om länge. Stockholm, Frankfurt, London, Oslo och nu Berlin. Jag är så himla priviligerad som har möjlighet att åka på sådana här galna äventyr, och jag är mer än tacksam för att jag har chansen att göra det. Hade någon sagt till 14-åriga Emilia att hon skulle få vara med om detta, hade hon aldrig trott på det. Livet är bra, och det ska man ta vara på. Tack tack tack för allt detta fina.

10 oktober 2017

Jag önskar att jag, för framtida bruk, skulle hinna/orka blogga varje dag. Men det gör jag inte, så då får man helt enkelt nöja sig med sådana här samlingposter. Det har varit rätt mycket att göra sen sist, trots en del ledighet - vilket har varit superkul!



För exakt en vecka sedan var jag på Pinchos med Vickan. Vi ses alldeles för sällan, men imorgon ska vi ses igen och gå på bio! Till historian hör att vi förra tisdagen för första gången sen i våras arbetade ihop. Jag har jobbat 99 procent dag och hon 99 procent kväll. Vi hade bokat bord på Pinchos efter jobbet, och därefter biljetter till "Det" på Filmstaden. Fick ett oroande samtal från Filmstaden vid lunchtid och lång historia kort; något hade pajat, och de kunde inte visa filmen. Samtidigt låg SFs hemsida nere men vi mindes att det gick tre föreställningar denna tisdag, eftersom vi kom ihåg det från när vi bokat biljetterna. Så vi chansade helt enkelt och bokade om Pinchos och planerade att äta efter bion istället. MEN ICKE!!! Då hade de gjort om så att filmen bara visades kl 19 och då skulle vi varken hinna äta innan eller efter. Så det blev bara middag. Men imorgon ska vi äntligen få se filmen. Lär väl ångra i efterhand att jag varit så jäkla hetsig över att se den och att vi pressat in det i våra tighta scheman.



I onsdags samlades vi hos Daniel för spelkväll och pizzabakning. Vi ska försöka göra det till en kontinuerlig grej varannan vecka och detta var tillfälle nr 2. Förra gången åt vi tacos, spelade Harry Potter-cluedo och Nintendo Switch. Sen avslutade vi med att lotta fram en Disneyfilm vi skulle se. Denna gång lagade vi pizza, spelade Pictionary, lite Nintendo Switch och sen lottade vi fram ännu en Disneyfilm vilket blev Lilla Sjöjungfrun (förra gången: Lejonkungen). Supermysigt! Denna gång blev vi hela 10 pers, inte ultimat för just en spelkväll eftersom vad man kan spela då begränsas men det var jättekul att vi blev så många. STOR shoutout till allas vår kock Anthony (vilket är en anspelning på både hans före detta efternamn och yrke, samt hans matlagningsskills) som fixade underbart goda vegetariska pizzor. Han kan laga mat han.




I torsdags orkade jag egentligen inte göra så mycket men det var så fint väder att jag bestämde mig för att ta ännu en promenad i Markaspåret. Det var helt enkelt omöjligt att sitta inomhus. Är glad att jag masade mig ut, förutom att jag fick två blåsor på foten som sammansmälte i en enda blåsa efter helgens jobb... Hur som haver så var jag ute i en timme och lyssnade samtidigt på ett avsnitt av P3 Dokumentär. Kolla så fint det var!!! Naturen häromkring är verkligen magisk. Svårt att tro att detta inte är ute på landet.


I fredags började ett nytt äventyr - min nya anställning på jobbet började på riktigt! Och plastnamnskylten byttes ut mot en mycket snyggare namnskylt. Hittills har det varit superkul och jag känner verkligen att mitt självförtroende har växt i och med det nya ansvaret jag långsamt börjar ta på mig. Jag har jobbat fyra utbildningspass för öppning av restaurangen och jag har två kvar i oktober, på måndag har jag sen mitt första självständiga öppningspass. Därefter väntar utbildning för stängning. Jag har ju en bra bit kvar på min utbildning, men det ska bli spännande att få vara lite på egen hand på måndag. Det är bara hela biten med att räkna pengar, redovisa kassa etc som gör mig nervös för om man gör fel blir ju alla nästkommande redovisningar också fel. Men har chefen på plats som kan komma till undsättning om jag förvirrar mig själv haha. Den som öppnar på måndagar ska egentligen också beställa öl, vin och sprit men det har jag inte lärt mig än så den biten hoppas jag att någon annan kan antingen hjälpa mig med, eller göra. 


Efter att ha jobbat fredag-måndag var det idag dags för ett pass på Transportstyrelsen istället. Fick bara ett pass denna vecka (=skönt), hade inte orkat dubbelpass denna vecka. Har varit förkyld i säkert mer än 3 veckor nu och igår kände jag att något nytt var på gång. Vaknade upp tjock i näsa/hals och tårarna rann (grät ej utan mina ögon rinner bara massor när jag är förkyld när jag sovit). Det känns bättre nu dock, hoppas att det förblir så. Efter jobbet ringde jag iallafall Andrea, gick och handlade på Willys och tog buss(ar) hem. Orkade inte gå från Willys och hem (inte så långt, men ändå) så jag handlade på Willys Västhaga bredvid jobbet så jag kunde åka raka vägen hem istället. Det lades mycket pengar på tacotillbehör, och OM min middag blev god! Ber om ursäkt för den bruna bananen i bakgrunden... Hihi.